Critics Choice Awards
En svart komedi av Richard Linklater (Slacker, Bara en natt, Dazed and confused) som är baserad på ett uppmärksammat mord 1996. Ingen i Carthage, Texas skulle komma på tanken att anklaga Bernie för mord. Om de bara visste. Den timide begravningsentreprenören leder stadens teatergrupp och är vän med den åldrande änkan Marjorie. Men deras relation blir allt mer ansträngd då Bernie tvingas hoppa för minsta boll Marjorie kastar, samtidigt som han gillar att spendera pengarna hon öser över honom. När han råkar ta livet av henne uppstår en bisarr situation då han inför hela staden tvingas göra allt för att alla ska tro att Marjorie fortfarande är i livet.
Den excentriske fransmannen Thierry Guetta dokumenterar den underjordiska graffitikulturen när han får chansen att filma Banksy, ikonen utan ansikte, superstjärnan som målat en mur på Västbanken och överlevt. Föga anar Thierry att han istället själv kommer att hamna framför kameran i en smått fantastisk sann historia berättad av Banksy själv.
Maurice Russell, en gång en stor skådespelare, bor nu i London i sitt livs skymning. De i hans generation minns honom med glädje, medan de i de yngre generationerna inte har någon aning om vem han är. Han tillbringar det mesta av sin tid med att umgås med sina vänner Ian, också skådespelare, och Donald, eller besöker sin fru Valerie som han har stor tillgivenhet för men som han inte längre lever med. Hans skådespelarkarriär är så gott som över, han tar bara roller vid ett udda tillfälle när han behöver pengarna. Ian har bestämt sig för att bjuda in sin unga systerdotter Jessie från provinserna att komma och bo hos honom, i princip för att fungera som hans vårdgivare ifall han skulle bli sjuk, men också för att vara hans följeslagare. Han föreställer sig att lyssna på Bach med henne och att hon lagar mat för honom som han är van vid. Jessies vistelse är ingenting som han föreställer sig. Hon vet inte hur man lagar mat, hon dricker all hans alkohol, och hon har orealistiska visioner om vad hon kommer att åstadkomma i sitt liv. Maurice ser dock i Jessie en person som kan hjälpa honom att återta delar av sin ungdom och kraft. Maurice kallar henne Venus, efter en av hans favoritmålningar. När Maurice och Jessie spenderar mer tid tillsammans använder de varandra för att få vad de vill ha. Men det är inte förrän Maurice närmar sig slutet av sitt liv kommer antingen att förstå om det de har är sann vänskap.